Thea Bergendahl //
Det är en mörk januarikväll i Lund.
Kullerstensgatorna ekar av hastiga fotsteg från människor, inlindade i halsdukar och jackor, som skyndar hem genom den långsamt fallande snön. Jag är på väg till Paradis. Där, i ett grupprum på källarplan, möts jag av en grupp studenter. Jag hänger av mig min fuktiga rock och drar av vantarna. På bordet står en burk pepparkakor och rummet fylls av muntra samtal. Men vi har inte samlats för att fika och småprata. Varje måndag förvandlas detta grupprum till högkvarter för lunda filialen av Plant-Based Campus, en studentorganisation som arbetar för ett 100 procent växtbaserat matsystem på universitetet.
Klimatet är vår generations största fråga. Den genomsyrar nästan allt vi unga gör, och klimatångest är något som många studenter känner väl. Klimat Kollapsen hotar allt vi bryr oss om och kräver att vi gör allt i vår makt för att stoppa den. Matproduktionen står för omkring 30 procent av de globala växthusgasutsläppen. Hälften av dessa kommer från kött-, mejeri- och äggproduktionen – som samtidigt bara står för 18 procent av världens kalorier. Ett ineffektivt och djupt klimat skadligt sätt att producera mat.
Att animaliska produkter är ett problem för klimatet är varken en nyhet eller en överraskning. Vi kan tala om vattenkonsumtion, markanvändning, skogsskövling och antibiotikaresistens. Som filosofistudent kan jag inte heller låta bli att nämna de etiska problemen med djurhållning. Alla vet att animalier är dåligt för både naturen och djuren. Det är något som forskning, bland annat från Lunds universitet, visar om och om igen. Ändå tror jag att många, precis som jag, är trötta på att höra siffror och statistik. Vi längtar efter handling. Varför agerar inte Lunds universitet som att deras forskning stämmer? Varför lever de inte som de lär?
Lunds universitet blev nyligen rankat etta i QS hållbarhetsranking. Det är något de, med rätta, är stolta över. På universitetets hemsida kan man läsa om allt arbete som ligger bakom denna placering. Bland annat skriver de att de vill underlätta för studenter och anställda att leva mer hållbart, och ger tips på hur en hållbar vardag kan se ut – där ett av råden är att välja fler veganska och vegetariska alternativ. Men klimatomställningen handlar i första hand inte om att enskilda individer ska förändra sina liv, det handlar om att vi tillsammans förändrar systemet.
Jag, liksom många andra filosofistudenter, tillbringar mycket tid på LUX. Där har jag flera gånger stått i den ringlande lunchkön, äntligen kommit fram med en kurrande mage bara för att få veta att dagens lunch inte går att få växtbaserad. Studenter ska inte behöva lägga tid och energi på att leta efter en lunch vars klimatavtryck inte är en atombomb i atmosfären, det borde vara en självklarhet! Särskilt på ett universitet som rankas världsledande inom hållbarhet.
En förstaplats innebär ett ansvar. Ett ansvar att föregå med gott exempel. Att ta steg i den riktning som den egna forskningen pekar ut. Lunds universitet behöver göra det lätt att välja rätt. Om universitetet hade infört en växtbaserad policy och övergått till ett 100% växtbaserat matsystem i restauranger, caféer och catering på campus skulle de kunna minska sina matrelaterade utsläpp med upp till 83% samt göra måltider ungefär 30% billigare för oss studenter. Detta enligt en studie utfört specifikt på universitetsrestauranger. Win-Win. Detta vore att på allvar omfamna det goda exemplet. Förändring sker sällan snabbt, den kräver tålamod, arbete och envishet. Det är därför jag promenerar över kullerstenarna dessa mörka vinterkvällar. Det är därför vi möts på måndagskvällar på Paradis, med höstregn i håret och pepparkakor i magen.
Förändring sker från botten och upp. Den börjar med oss studenter.
Om du också vill ha ett universitet som lever som det lär, om du är trött på tomma ord och längtar efter handling, och om du dessutom gillar kakor, namninsamlingar, demonstrationer, filmkvällar och bak – då är du varmt välkommen!